Historia om den makedonska föreningen (del 3)

Årsmöten

Föreningens årsmöten var våran stolthet. Intresset var stort, med många närvarande, medlemmar så som inbjudna gäster. Det som var speciellt med våra årsmöten var det att de såg ut och liknade som en högtidsdag. Medlemmar och gäster hälsades välkommen med ett fult dukad smörgåsbord med olika makedonska specialiteter tillagade av våra duktiga kvinnor. Våra gäster kunde alltid säga det att det här finns bara här i föreningen Dame Gruev och ingen annanstans.

Од Годишното собрание...

I en sådan trevlig, eller rättare sagt, festlig atmosfär, utsågs föreningens styrande organ, med åtagande att leda föreningens arbete, samt företräda föreningen på möten vid andra paraply organisationer, så som Jugoslaviska Riksförbundet, och Makedonska Koordinativnämnden.

RESOLUTIONEN

Makedonska KoordinativNämnden (MKO), en integrerad del av Jugoslaviska Riksförbundet (JS), var arrangör av flera festivaler på riksnivå och för dem fick nästan ingen av de, betydande, stora kakan intäkter som flöde in i JS: s kassa. Detta konstaterades vid ett av föreningens årsmöten och fattades beslut att våra delegater vid MKO: s årsmöte ska begära antagande av en resolution för MKO: s ekonomisk oberoende.

Resolutionen antogs och i stor sett genomfördes, trots att den väckte våldsamma reaktioner, inte bara här i Sverige, utan även i de högsta politiska kretsarna i dåvarande Jugoslavien.

REFERENDUM

Den nära förbindelsen och samarbetet med hemlandet Makedonien har alltid uttryckts klart och tydligt. Föreningen följde alla händelser i hemlandet och vid ett givet och möjligt tillfälle reagerade eller tog aktivt deltagande.

Гласање за референдумот

Den 8 september 1991 hölls folkomröstningen i Makedonien för Makedoniens självständighet. Samma dag hölls en liknande omröstning i vår förening. 217 makedonska medborgare kom och röstade. För det ändamålet bildas en valnämnd, bestående av fem (5) medlemmar som genomförde omröstningen. När alla valsedlar granskades och räknades, resultatet var, 216 FÖR och bara en enda person röstade MOT.

Bildandet och existensen av detta makedonska kulturhörnet i Sveriges huvudstad visade sig vara ett stort och efterlängtat behov. Förutom de planerade aktiviteterna fanns det många andra spontana former av umgänge, såsom besök till broderliga föreningar över hela Sverige, till och med resor till andra länder, som tex studieresan till Sankt Petersburg (då Leningrad). De yngsta medlemmarna var alltid med, oavsett om det var resa eller aktivitet. Vid två tillfällen, under sommarlovet, anordnades barnkollo till berömda turisterorter i hemlandet, där våra ungdomar fick möjlighet att umgås med sina jämnåriga kamrater, och samtidig, genom lek och dans, bekanta sig med hemlandets kulturella traditioner och modersmål.

Uppföljning följer…